- NameAnders Zorn
- Activity/Titleartist
- Sexmale
- Variant namesfullständigt namn: Anders Leonard Zorn
- Nationality/DatesSwedish, born 1860-02-18, dead 1920-08-22
- PlacesPlace of birth: Mora, Sweden
Place of death: Mora, Sweden
Biography[2002-04-16] Konstnär. Zorn var den utomäktenskaplige sonen till en enkel kvinna från Mora och en bayersk bryggmästare. Efter studier vid Konstakademien 1875-80 tillbringade Zorn de följande åren mestadels utomlands. Åren 1888-96 hade han sin hemvist i Paris, varefter han bosatte sig i födelseorten Mora, där han också avled. Han vistades tidvis i USA, dit han reste vid sju tillfällen, bl.a. som kommissarie för den svenska konstavdelningen vid världsutställningen i Chicago 1893. Zorn arbetade först med akvarell som var hans huvudsakliga teknik fram till 1887. Under en vistelse i Saint Ives i Cornwall vintern 1887-88 övergick han till olja, som blev det medium med vilket han fick sitt internationella genombrott. Hans etsningar - det första bladet utfört 1882 - innebar en förnyelse av tekniken, inte minst under inflytande av Rembrandts konst. Zorn arbetade framför allt med tre motivkretsar: porträtt, folklivsskildringar och aktmåleri. Det var genom porträttkonsten som han fick sina stora nationella och internationella framgångar, med en beställarkrets först ur svensk och internationell borgerlighet och senare även betydande kulturpersonligheter och statschefer. Zorn hade en inträngande förmåga att karakterisera den avbildades personlighet och undvek ateljébilder till förmån för modellens egen miljö. Redan under akademitiden intresserade han sig för folklivsbilder, och Dalarna - främst Moratrakten - fick lämna motiv med folkdräktsklädda personer i vardagstypiska situationer. Sedan han permanent bosatt sig i Mora förnyades denna motivkrets med intensivare studier av ljus och rörelser med Midsommardans (1897, Nationalmuseum) som det främsta verket. Ursprunget till aktmåleriet står att finna i Zorns återgivande av vattenytornas reflexer, där han 1888 i Stockholms skärgård fördjupade ljusproblematiken genom att placera modellerna ute i det fria. I dessa tidiga utomhusbilder utvecklade Zorn en ny och obunden konstart genom skildringen av modellerna i samklang med naturen. Mot 1910 började han också måla nakna modeller inomhus. Zorns måleri utmärks av suverän färgbehandling, ljusåtergivning och rörelseskildring. Han var också en framstående skulptör (Gustav Vasa-statyn, 1903, Mora) och ägnade sig även något åt arkitektur, främst det egna hemmet, Zorngården i Mora, färdigt 1910, och konsthantverk. Betydande donatorer redan i livstiden, skänkte Zorn och hans maka Emma sin förmögenhet jämte fast och lös egendom med stora kulturhistoriska samlingar till svenska staten; se Zornsamlingarna. Zorns Självbiografiska anteckningar är utgivna av Hans Henrik Brummer (1982). Se även bild nationalromantik. Källa: NE [EHG]